HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoängKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LärarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av lärares och elevers förhållningssätt till användningen av film i skolsammanhang. Texten är gjord av blivande lärare för (blivande) lärare. Därför utgår studien från en pedagogisk syn som baserar sig på konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv. Tolv respondenter på två gymnasieskolor intervjuades ? sex lärare och sex elever.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur lärare använder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgången framställs forskares syn på hur lärare bör/ska använda film/tv-program i undervisningen. De som själva är lärare använder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna användning studeras. Uppsatsen berör också upphovsrätten och ger en kort sammanfattning av vad lagen säger om användning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning bland yrkesverksamma lärare.

Arbetet är tänkt att belysa barn och ungdomars förmåga att med källkritiska ögon kunna ta till sig undervisning som framställs med hjälp av filmer, böcker, spel mm som innehar historiska teman. Film är och bör vara ett fantastiskt hjälpmedel för ungdomarna. Om de får förklarat hur de ska tillgodose sig med informationen som framställs i exempelvis filmer som kan inneha förvanskade detaljer. Om källkritiken finns närvarande som en faktor i undervisningen för att kontrollera sanningsenligheten i filmer, böcker, spel mm blir ungdomarna medvetna om den förvanskning som ofta finns inom film och skönlitterära verk. Undersökningen bygger på enkät av 17 gymnasieelever och resultatet spänner från ointresserade elever till elever som har ett källkritiskt förhållningssätt till film..

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Film upptar en stor del av vår tillvaro och det blir allt viktigare att kunna hantera upplevelser som bildmedier förmedlar och att ha kunskap om hur dessa kan påverka oss. Skolan ansvarar för att varje elev efter avslutad grundskola skall besitta dessa kunskaper. Syftet med vårt examensarbete är att studera om elevers uppfattning av populärfilm och dess eventuella påverkan förändrades sedan de i skolan givits möjlighet att sätta in film i ett filmtekniskt, dramaturgiskt, kommersiellt och historiskt sammanhang. Metoden vi använde var att under fem veckor arbeta med ett filmprojekt, där vi tillsammans med två elevgrupper i grundskolans år 8 och 9 såg och pratade kring populärfilm. De datainsamlingsmetoder vi använde var intervjuer utifrån ett hermeneutiskt tankesätt, egna observationer och enkätundersökningar.

This paper investigates strategic opportunities for film festivals in a digital film business, with emphasis on Göteborg international film festival and the Swedish film industry. Using a theoretical framework of strategy analysis, the film value chain is examined with special regards to disruptive technology, and the film festival's unique resources are linked to industry structure. It is shown that relationships between actors and across sectors are crucial features of the film industry, and hence a network perspective is added to the theoretical framework. Barriers to entry are shown to be relatively low in all sectors except the cinema market, and it is proposed that film festival's could expand into digital distribution, taking advantage of brand strength, customer loyalty and knowledge of industry. The study adds to the mounting research on film festival practice and its significance for marketing and distribution in the film industry, and highlights the emergence of strategic openings in destabilized networks..

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Ett Film som projekt, en film om ljud, en film om ljudet i film. En film inspelad professionellt med professionella medarbetare. Kandidatarbetet gick ut på både skapa en film inriktad på ljud och skapa ett fungerande filmteam. Arbetet tar upp både det tekniska inom filmljud men även processen i ett filmteam. I arbetet följer vi processen från dess början till dess slut.

Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv och syftar till att öka förståelsen för hur förskoleklasselever respektive pedagoger uppfattar tecknad film samt hur film kan användas som pedagogiskt verktyg. Jag har använt mig av en dramaturgisk analysmodel för att analysera den film som visats och därefter valt att genomföra intervjuer med elever och pedagoger för att fördjupa den kvalitativa ansatsen som denna studie har. Studien visar bland annat att elever och pedagoger fäster sig vid olika saker när de ser på film men också att de delar tankar kring att man kan lära sig något av att se på film. Studien visar dock att eleverna fortfarande saknar inblick i vad det innebär att se mer än bara det konkreta i en film, de djupare budskapen går dem förbi..

This addresses the problems when a film doesn?t easily fit in to one specific genre. Using No Country for Old Men as an example the study analyses the film from a Western perspective. Is it possible to say that it is a western? To determine that, I compare a number of acknowledged westerns, on the basis to list a number of generic conventions.

The purpose of this thesis is to see how film can be used to invigorate children?s language development. There is not much research regarding this, which is why we have chosen to study this particular topic. The study consists of questionnaires, an interview and a pilot study. We have chosen to proceed from a socio-cultural perspective, language perspective and learning perspective, thus we are interested in the teacher?s views and thoughts about film as a learning tool complemented by what children can gain through film.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Syftet med min undersökning var att se hur elever och lärare förhåller sig till film i jämförelse med böcker. Dessutom ville jag veta hur lärare förhåller sig till elevers attityd till film. Frågeställningen besvarades med hjälp av två datainsamlingsmetoder, närmare bestämt intervjuer med en grupp elever och två lärare samt enkätundersökning med tre klasser. Resultatet tyder på att elever och lärare delvis har samma förhållningsätt till film. Eleverna föredrar att se film framför att läsa böcker, detta då film är lättillgängligt, roligare samt ger mer intryck.